Trots att det finns många olika tolkningar och definitioner av termenateism så kan man generellt säga att en ateist är en människa som inte tror på någon form av gud eller gudomlighet. Precis som i fallet med teism, det vill säga tron på en gud eller ett övernaturligt, styrande väsen som skapat jorden, så är ateism en ren trosfråga, med skillnaden att man här inte erkänner eller bejakar en religiös trosåskådning.
Frågan om huruvida det finns en gud eller ej har pågått sedan antiken och beroende på vilken tid eller kultur man tillhör så har ordet haft olika konnotationer och värderingar. Detta kan man se än idag; där människor lever inom en djupt religiös kontext, som till exempel i katolska eller grekisk-ortodoxa länder, så är ordet ateist nära nog ett skällsord medan mer sekulariserade länder som Sverige eller Frankrike ser det som något normalt.
Ordet ateist kommer i från gammalgrekiskan och består av två delar: ”a”, vilket betyder icke, anti och utan, och ”teos” som betyder gud. Man kan jämföra med ord som teologi, läran om gud eller polyteism, tron på många gudar. Att vara ateist i den antika bemärkelsen innebar antingen att man inte hade någon gud eller att man hade falska gudar i sin trosåskådning. För antikens romare, som trodde på ett stort antal gudar och andeväsen, var alltså kristna ateister och det var inte ovanligt att man benämnde denna judiska sekt som ateistisk. På liknande vis så betraktar idag många kristna andra religioner än den egna som ateistiska då de inte tror på ”rätt” gudomlighet enligt deras lära.
Knepigt? Ja, detta är inga lätta begrepp men samtidigt mycket intressanta ämnen att diskutera. Det finns till exempel människor som anser att både teister och ateister är lika arroganta i det att de bägge tror sig ha svar på frågan om guds existens, i det första fallet med ett jakande och i det andra nekande svar. Detta är dock något av ett missförstånd då det i båda fallen är frågan om trosfrågor snarare än hävdandet av faktisk kunskap. En ateist brukar till exempel sällan säga frasen ”Gud existerar inte” utan är snarare mer benägen att säga ”Jag tror inte att det finns en gud”. Med andra ord anser han eller hon att det inte finns några bevis eller belägg för att gud finns, precis som det inte finns några bevis för att tandfén eller det flygande spaghettimonstret finns.
Vissa människor väljer att istället kalla sig för agnostiker, det vill säga att man inte riktigt vet vad man tror och att det inte finns kunskap vare sig för eller mot Guds existens. Argumentet mot detta är ofta att alla människor är agnostiker, då varken en teist eller en ateist med säkerhet kan bevisa sin tro eller icke-tro. Ingen vet något säkert, med andra ord.